Att kommunicera

...först kommer ma ma, pa pa, lam pa......

Vi är verbala varelser. Vi vill kommunicera, vi behöver kommunicera - annars överlever vi inte.

Men det pratade språket räcker inte långt och definitivt inte idag. Det är här å nu, mellan en som berättar och en som lyssnar. Med en skriven berättelse (el. meddelande, budskap osv.) blir man oberoende av en berättare i realtid.

Å så här på Alla hjärtans dag, vem vill inte ha ett litet kärleksbevis. Gärna ett litet kort, med ett kärleksmeddelande - eller med teknikens under idag - ett sms eller ekort. Ett meddelande som visar att någon tycker om oss. Med ett skrivet meddelande så vi kan ha det kvar och ta fram alla andra dagar vi inte får något kärleksbevis. Men då vi kanske behöver det mer.

Kortet från dottern förra året. Med Mamma jag älskar dig står på hedersplats. Det är inte alla dagar jag får höra det. Särskilt inte de dagar jag behöver de mest. Så att se det vackra kortet ger en värme alltid även när det är som tyngst.

Wikipedia om Alfabetet. Utan det inget skrivet.